Ruset

Står i rusningen i tunnelbanan, kan inte ens plocka upp den National Geographic som jag lånat av min kompis kille; inte saknat.

Åt svingod thaimat och pratade om livet med en kompis igår, och idag ska jag träffa min syster; det bästa med de här resorna.

En liten vante

Jag är på väg till jobbet i Stockholm. Eftersom jag är en rätt så blödig person brukar jag lämna familjen med blanka ögon, om jag ska vara borta mer än en natt. Inte så imorse, jag kände mig helt tuff och mest glad över att få träffa arbetskamraterna igen. Min treåring var dock lite orolig och förklarade att jag måste gå försiktigt så jag inte halkar och slår huvudet, där i Stockholm. Och så visade han hur jag skulle gå, med lite böjda ben och liksom smyga mig fram.

 

Så omtänksamt. 

Sen lunchade brorsan och jag på ett café. När jag skulle betala skumrakten som lillebror ville ha (30 år gammal men alltid småsyskon), hittade jag dotterns små vantar som jag glömt i jackfickan. 

Då kom det en tår i alla fall, inte så tuff ändå.

Tropiskt

Kylan biter sig fast, det har pendlat mellan kanske -32 och -40, i flera veckor nu. Så idag åkte vi in till Kiruna och gick på badhuset. Jag hade fått tips om att det fanns en varm barnbassäng där, och lekhörna för de minsta. Badhuset är nyrenoverat och öppnade på nytt i höstas.

Och visst fanns det en varm bassäng, och en toppenfin liten lekhörna. Allt var rent och fräscht och det var sådär lagom med folk. Vi hängde mest i det varma vattnet och bara njöt av att bli uppvärmda och gosiga ända in i märgen.

Genom fönstret såg jag Kirunas vackra kyrka och det härliga vinterlandskapet, medan jag simmade runt i tropisk värme. 

Härlig kontrast.  

Hemsnicker

Att bo i hus med tillhörande källare och verkstad har sina fördelar. Nu har vi till exempel målat om en hylla och sågat till ett bredare hyllplan. Bara sådär, utan att behöva hyra hobbyrummet, som nu blivit fjärrvärmerum förresten, i hyreshuset i förorten. Det är fullt utrustat här, med borrar, sågar och slipmaskiner.

Vi hängde hyllan i köket och den gör ett fantastiskt jobb med att avlasta bänkytorna från micro, vattenkokare och andra grejer. Nu finns det plats att baka och laga mat på i köket, det är ju liksom det som är meningen. 

Hemmaträning

Nu när det är så sjukt kallt (vi har haft närmare -40 grader den senaste tiden) är jag inte så sugen på att gå till gymet, och någon utomhusträning är det inte tal om. Därför har jag kört hemmaträning istället, som man inte behöver några redskap för att göra, och jag brukar bli riktigt trött! Jag har svårt att motivera mig själv till träning hemma, så min man och jag har kört tillsammans, mer peppande.

Vi har gjort så här:

10 burpees.
15 armhävningar, på tå eller knä.
20 mountain climbers.
25 benböj med hopp.
30 magisar (situps)
45 sekunder planka.

Och så kör du så många varv du orkar, 3 varv är typ nybörjare och 6 varv är rätt tufft.

 Din Träning.se som jag länkat till i de olika övningarna är en gratistjänst där det finns en massa bra info om träning.

Man vet att det är -40 när...

...

och

och

!

Kaffe på jobbet

På jobbet (dvs när jag sitter vid skrivbordet i sovrummet) tycker jag om att ha en kopp kaffe eller te som  jag dricker lite av under en längre tid. I en vanlig kopp hinner kaffet kallna innan jag är färdig med det. Jag har provat många olika typer av termosmuggar, men antingen så är de inte goda att dricka ur, inte täta, och/eller otympliga.

Keep Cup håller kaffet varmt lika länge som vissa av de termosmuggar jag testat, och läcker mindre! Jag har haft med den i skötväskan utan problem till exempel. Den är god att dricka ur och smidig dessutom. Muggen är gjord av plast, men av en typ som tål hög värme utan att släppa ifrån sig äckliga ämnen. På sin hemsida skriver företaget som tillverkar Keep Cup att det finns lika mycket plast i 20 pappersmuggar (som ju är klädda med en hinna av plast och har ett lock med plast i) som i en liten  Keep Cup. Den finns alltså i olika storlekar, lagom för en latte t.ex., och muggen går att återvinna. 

Det här är något för er använder engångsmuggar på jobbet eller på kaféet, och för er som är leds på att kaffet kallnar innan ni hunnit dricka upp det.

Stadshuset

Innan lunch idag var jag i stadshuset på besök. Jag hoppas få större anledning att hänga där framöver. 

På 60-talet vann det pris som "Sveriges vackraste offentliga byggnad", och fungerar även som konsthall. Nu startar bygget av ett nytt stadshus eftersom hela staden ska flyttas på grund av gruvdriften. 

Bistert

Vi har haft riktigt bister vinter här några dagar, ner mot -40 grader. Då känns -18 som det var idag som vårvärme.

Den bistra skulpturen nedan har min pappa gjort, inspirerad av kylan kanske? 

När det var kallare än -20 i Stockholm stod tunnelbanan stilla och ingen kom till jobbet. Här tar man bara på sig täckbyxorna och lever på som vanligt. 

Lite grönt

Gröna krukväxter gör det hemtrevligt och vackert hemma. Tidigare hade jag alltid krukväxter, men eftersom jag flängt och farit så pass mycket så dog de alltför ofta, så jag avvecklade. I inflyttningspresent fick jag en suckulent av min kusin, så hon har fattat hur det funkar.

I år är första gången jag har en riktig gran, i mitt egen hem. I lördags när allt julpynt åkte ut så fick granen stanna kvar, för den har börjat växa! Inte kan jag väl slänga ut den, nu när jag äntligen vänt trenden och växter lever hos mig istället för dör.

Levande gran med nya fräscha skott.

Ett hållbart samhälle

De flesta av oss vill nog att vi och våra eventuella barn, barnbarn, syskonbarn, och kanske även människor vi inte känner ska kunna leva väl på jorden. Det pratas mycket om tillväxt, och att den ska öka dessutom. På det sättet bidrar vi ännu snabbare till att förstöra för oss själva och andra som lever här på vår blå planet.

Jag tror att människor är rädda för att få sämre liv om vi förändrar vårt sätt att leva på. Som att lycka ligger i att köpa en ny bil var tredje år eller att äta kött varje dag. Det finns andra sätt att  ha det på, som att dela på en bil i ett kooperativ, eller att byta saker med andra för att få sina behov tillgodosedda. Vill jag ha nya gardiner eller byxor så kan jag byta med någon annan. Ett sånt här samhälle skulle dessutom skapa mer gemenskap mellan människor, och öka känslan av mening och livskvalitet enligt forskningen. Läs mer på detta tema i tidningen EXTRAKT.

Det är vårt ansvar att göra något tycker jag, vi som bor i den rika delen av världen. Om vi kan visa att det går att leva hållbart utan att för den skull få sämre liv så kanske det sprider sig.

Jag är skadad

Vi var på idrottsföreningens medlemsfest under mellandagarna, kul att komma ut, det var det. Mindre roligt var att dottern inte kunnat somna ordentligt medan vi var borta den här gången. Äsch, det var värt det i alla fall.

Jag träffade och pratade med många som jag varken sett eller pratat ordentligt med på flera år, och några som jag aldrig träffat förut för den delen. En gammal klasskompis och jag kom att prata om bland annat min blogg. Han menade på att en del av det jag skriver låter akademiskt, och kanske inte går att förstå för alla som läser det. Min mening är ju att alla som läser vad jag skriver ska kunna ta till sig av det som de tycker är intressant.

Det är här jag kommer in på min skada. Alla är vi ju formade av den miljö vi lever i. Vår uppväxt, vårt arbete, våra studier och dem vi lever ihop med. Man blir som man umgås helt enkelt. Det finns många saker som jag tar för givet, eftersom det är sådant som i min värld är så självklart.

Som att toy är samma sak som tuggummi och att kiwi är en fågel och en frukt, båda bruna och håriga. Som varför man ska välja ekologisk mat, att mycket av det vi kan köpa i affärerna både kan vara skadligt för oss och för miljön, att klimatförändringarna är orsakade av människan, vad klimatförändringarna egentligen ÄR osv.

Vad jag vill förmedla i det här inlägget är alltså att jag försöker skriva på ett sätt som alla kan förstå, men om jag inte alltid når fram så skyller jag på min uppväxt, haha. Nejdå, men jag tränar på att bli bättre!

Tekniksnille

Jag tror att jag har gått och blivit tekniksnille. Alltså, jag lyckades lägga in nya mailen som jag fått via jobbet på mobilen, så att jag kan kolla jobbmailen i sängen på kvällen. Vet inte hur smart det är egentligen, alltid uppkopplad och nåbar.

I alla fall, det var jättelätt, jag följde bara instruktionerna. Men själva grejen är att jag insåg att det nog fanns instruktioner, hittade dem, följde dem, och voilá!

Jag måste börja bli gammal som tycker att det var en bragd.

Så här års

Tjugondag Knut dansas julen ut, så på söndag åker det här valhornet ut tillsammans med granen och allt annat julmys. Lite sentimental blir jag. Min älskade jul är ett helt år bort, igen.

Det tristaste med att ta bort julen är att så mycket fin belysning försvinner. Känner att jag måste införskaffa fler lampor. De som ni ser nedan är gamla som funnits i det här huset sedan urminnes tider. Mitt urminne i alla fall. 

Orange lampa med keramikfot i brunt och grönt. Tjusig.

Mommo och moffas gamla sänglampor drog pappa om elen till. Nu hänger de på väggen vid varsit fönster i sovrummet/arbetsrummet och fungerar som skrivbordslampor.

Sänglampa från 50-talet i metall, böjbar arm.

Jag är alltså på jakt efter mysbelysning, måste kanske åka in till Kiruna och gå på någon second-handbutik.

Vinterträning

Jag har ju faktiskt åkt skidor några gånger nu, tre för att vara exakt. Igår hade vi stakteknikträning med pappa. Nu stakar jag som proffsen i Tour de Ski. Eller försöker i alla fall.

Så här ska man staka, som proffsen. 

Idag sprang jag en kilometer till gymet, tränade 20 minuter och sprang tillbaka. Lunchträning som fräschar upp hjärnan. Det behöver jag nu när jag sitter framför datorn hela dagarna igen. Träning är min mentala balanserare, utan den blir jag inte så rolig att ha att göra med.

Hur gör ni för att hålla huvudet i schack?

Mammas magasin

Då och då tar jag fram mammas kartonger med kläder som hon sparat från ungdomens dagar. Särskilt när min syster och jag är hemma samtidigt, då gör vi en rajd. Igår kollade vi igenom kartongerna, och jag hittade två vadlånga kjolar, en blus, två par byxor och en väst.

 Genom åren har jag haft ett antal olika klädesplagg till låns, när jag ledsnat åker de tillbaka i sina kartonger. Tio-femton år senare hamnar de i garderoben igen. Så kan man göra när det är grejer av bra kvalitet.

Här mörkblå kjol med hög midja, som mamma blott 19 år gammal, hade på sig när hon och pappa träffades. Som accessoar, barn som petar näsan.

Gå på graven

Vi har gått på graven idag, Flera. Promenerade till gamla kyrkogården över älven, där min fammo vilar. Tände ljus. På sommaren går det båt dit eftersom den ligger på en ö. Jag åkte dit med fammo ibland, hon tyckte det var viktigt att besöka kyrkogården. Som lite följde jag med fammo till kyrkan också, både på gudstjänst och fika efteråt. Njöt av att lyssna på när de äldre pratade med varandra och drack kaffe ur kaffefaten. 

Ett område precis innanför grindarna, längs muren, innehåller omärkta gamla gravar. Jag har hört berättas att de allra fattigaste begravdes där. Min moffa sa att vi har släktingar som ligger där, någonstans.

Senare åkte mamma och jag till min mommo och moffas gravar på nya kyrkogården. Vi tände ljus i lyktan som moffa själv byggt. 

Fransk affisch

De här affischen som mamma hade  när hon var ung hittade jag i lekstugan här intill huset. Den kallas Ambassadeurs Aristide Bruant,  är målad av Henri de Toulouse-Lautrec och råkade passa fint med sängkläderna.  

Ambassadeurs Aristide Bruant

Nyårsafton och förbud mot fyrverkerier

Gott Nytt År, välkommen 2014!

Nyårsafton blev en toppenfin kväll. God mat och ungar som kutade runt, runt bordet. Det var ett glatt sällskap som tog en tur ut på sjön där vi byggt vårt snöfort. Dottern somnade (tillslut) i sin vagn, som faktiskt gick att köra på skoterspåren. Sonen fick åka skoter både med moffa och en vän till familjen, så han var lyrisk såklart. 

 Vagn på skoterspår.

 Min första snöbollslykta.

 Ingången till fortet.

Det var blåsigt så bara en av de tre varmluftsballongerna vi tillverkat flög, de andra brann upp. Spänningen var stor. 

Uppskjutning på gång.

Hörde att stora fyrverkerier ska förbjudas detta år. Detta görs för att de anses för riskabla och orsakar skador. Kemikalieinspektionen som har hand om kemikaliefrågor i Sverige har också hittat förbjudna ämnen i fyrverkerier, men det är alltså inte kopplat till förbudet. Skippa raketerna blir mitt första miljötips för detta år.

Hoppas ni också hade en fin nyårsafton!