Knälappar

Nu har jag piggnat till lite. Såpass att jag kommit mig för att laga barnens byxor. Jag har samlat på mig flera par byxor med hål på knäna som jag har tänkt laga. Men av erfarenhet vet jag att bara sy ihop dem inte brukar hålla så länge innan det är hål igen. Såjag  googlade ”knälapp” och hittade ett företag (Swedpatch) om säljer påstrykbara knälappar. Jag beställde ett gäng, och nu har jag testat dem. Får se hur de funkar efter tvätt, men jag känner mig supernöjd med hur lätt det var att använda dem och hur många par byxor som ni går att använda istället för att ligga och vänta på att bli lagade eller klippta till shorts.

 

Den stora tröttheten

Jag är så trött, så innerligt trött så många av mina vakna timmar just nu. Och det är inte för att jag sover för lite. Och semestern tog kust slut. 

Det kan vara mörkret, att jag blivit äldre, att jag har tre barn och heltidsjobb, att vi aldrig har barnvakt, att jag äter fel, tränar för lite, oroar mig för mycket eller vad det nu kan vara. Men mest tippar jag på mörkret. Behöver sol! Men resa har vi inte råd med om vi ska köpa boende. Ah, dessa livets lyxproblem vi har här i västvärlden.

Gonatt.

Snölöken

Det finns olika typer av år. 2018 kan bli det år då vi köper vårt första egna hem, där jag får tandställning och där vi åker till USA och hälsar på barnens kusiner till Thanksgiving. 

Allt det här är pengaslukande aktiviteter, så nu gäller det att spara. Min man kräks på mig när jag pratar om det här, men vill man ha något så måste man uppoffra något annat. Jag vill köra köpstopp förutom sådant som vi måste ha typ cykelslang och ny overall till Winter Alba. Direkt lönen kommer så betalar vi räkningarna och lägger sedan undan så mycket som vi vet att vi behöver spara. Efter det får vi klara oss så gott det går. Blir lite spännande att se hur vi ska få ihop det. 

Nedan snölöken som prydde vår nyårsafton.

Här är gänget som jag går in i 2018 med!

Och så årets julgran förstås.

Årets

Årets snöskulptur som pappa har gjort (med god hjälp av snötramprare och annat löst småfolk), blev ett lejon. Ståtligt, med krona och allt. Varje år låter folk också sina hundar kissa på skulpturen. Det är verkligen hål i huvudet, men många människor är inte så kloka som jag skulle önska. 

Ännu opinkad.

Nu ska jag dra till sporthallen i byn och hålla det tredje HIIT-passet denna jul. Ikväll är det sportklubbens medlemsfest också. Det blir kul! 

Saffran

Förra året fick jag ett paket fin saffran från Iran. Det blev aldrig av att använda det då, så nu har jag bakat saffranslångpannebulla flera gånger. Men ändå tar det inte slut.

 

Så igår bjöd min kusin på saffranspannkaka som är en gotländsk specialitet. Det är jättegott, inte så sött, men ändå som en efterrätt. Man rör ihop ägg, mjölk, socker, salt och saffran, och blandar med färdigkokt risgrynsgröt. Gräddar i ugnen. Är ju superenkelt och ett bra sätt att använda grötrester på också. 

Julen så långt

Vi har haft en ovanligt trevlig, mysig och smaklig julafton och juldag. Juldagen med anledning av dop av lillkusinen, fasters lillgull. 

Barnen var laddade inför att tomten skulle komma, Wellington sa till och med ”jag är så spänd att jag gråter”! Alla vågade sig fram och hämta klappar, t.o.m. Willow själv en gång. 

I Vittangi

Polarexpressen tog oss lugnt och fint (och 1,5 timmar sent) fram till Kiruna. Resan gick väldigt bra och vi sov helt ok för att vars fem pers på tre britsar. Rätt mysigt, lite trångt. 

Mitt älskade Vittangi. Bjöd direkt på värme (-5 grader), kompishäng (kusinen som bor två hus bort), julförberedelser, skidåkning och skridskor för barnen och träning på på sporthallen för Carlo och mig. Winters bästa vän bor granne med mamma och pappa (där vi bor när vi är uppe), Wellingtons bästis bor 1 km bort (vi var grannar när vi bodde här uppe), skridskoplan och skidspåret ligger 2 minuter bort, simhallen och biblioteket 3 minuter och sporthallen 5 minuter. Aktivitetsmeckat. 

Idag har termometern krupit ner mot -20, så vi eldar och förbereder kvällens midvinterblot och väntar på mobbo som har med sig lillkusinen, moster och hennes sambo. Lillkusinens mamma kommer också sen. Hoja vad vi har det bra!