Frihet

Idag efter frukost kom en kompis till barnen hit och hälsade på. Hans mamma tittade ut genom sitt köksfönster och jag genom mitt, så vi såg hur han gick där, stora killen, helt själv för att hälsa på en kompis. Vi bor så nära varann, och en mer eller mindre bilfri väg går mellan husen.

Jag tänker att det är en sådan frihet för både barn och föräldrar att bo så här. Tryggt. Nära. I Stockholm hade det nog dröjt länge tills barnens första kompis kom och hälsade på helt själv. Det kanske ger barnen en känsla av oberoende, att de klarar mycket själva redan tidigt.

Barnen lekte med tåg, fikade, målade och läste böcker. Vår ettåring blev väldigt förtjust i kompisen och ville vara med hela tiden.