I min familj brukar vi bygga egna varmluftsballonger när vi firar något. Vi hade det på sonens namnkalas och alltid på nyår. Dotterns ballong steg efter lite om och men eftersom det inte var så kallt, bara -1. Sen svävade den länge så vi kunde se den, mot norr. Sonens ballong drog söderut. Olika personligheter flyger åt olika håll i livet.
Vi gör våra ballonger av silkespapper som vi tejpar ihop. Fyra sidor och ett tak. Här har jag också tejpat på bokstäver som representerar dotterns namn. De nedre hörnen får ett extra lager tejp och så sticker man igenom tunn ståltråd, en i varje hörn, som bränslet ska hänga i. Tråden måste vara tunn, annars blir det för tungt. Själva bränslet är en pappersrulle (med ca hälften av pappret kvar) som badat i smält stearin och fått stelna. Sedan skärs rullen i lagoma bitar, två centimeter breda ungefär. En bit per ballong brukar räcka- det beror på hur stor ballong du har gjort. Tänd bränslet och vänta tills du känner att ballongen fått lyftkraft.
Åskåda sedan stigningen.
Det är faktiskt både roligt och lite pampigt att se sin ballong flyga iväg. Det går att köpa färdiga varmluftsballonger, men det är fusk tycker vi. Sen är de också gjorda i något slags plastigt papper som nog inte bryts ner så lätt i naturen, om man inte hittar sin ballong när den flugit klart.
Kalaset gjorde att jag uppskattar att bo i hus ännu mer. När barnen fikat klart kunde de hänga i vardagsrummet och ha disco med ballonger, och leka björnar och tigrar. Medan vi andra kunde sitta i köket och dricka kaffe lugn och ro. Nåja, björnarna och tigrarna kom in i köket och morrade och röt lite också, men det är ju så det ska vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar