Tunika

Dottern fick en sån söt tunika i födelsedagspresent av min barndomskompis. Den kommer från Kappahl och är av märket Newbie vars kläder är gjorda av 100% ekologisk bomull.

Lite skrynklig men fin ändå!

Nyårsbygget

Nu bygger vi inför nyår, på en sjö bakom pappas område, kanske 1 kilometer från huset vi bor i. Jag tror att jag två gånger firat nyår med kompisar, alla andra gånger med familjen. Sedan jag var liten har vi brukat göra is- eller snöskulpturer eller byggnationer under mellandagarna. Och sen firar vi nyår där, med eld och varmluftsballonger som vi gör själva. Innan vi åker ut äter vi middag i pappas utställningslokal, i år har vi tur och det blir hare.

Det har ju varit plusgrader här i flera dagar, så snön är svår att skulptera i. Det blir ett fort i år. Och snölyktor eftersom det är kramsnö.

De där limporna

Det är ett himla tjat om de där surdegsbröden här i bloggen, men idag var det dags att baka igen. Vi har skrivit ner ett recept som är enkelt att följa, och tänkte dela med mig av det här, för det var inte så lätt att få det rätt. Börja med att starta en surdegsgrund, t.ex. enligt det här receptet på ICA.

Så här får du två stora limpor:

Dag 1
Väg upp 120 gram surdegsgrund (från din burk som du har i kylen).
650 gram mjöl (vete eller dinkel t.ex.)
450 gram ljummet vatten.

Blanda i en stor bunke, täck över och låt stå över natten (ca 8-10 timmar).

Vi kallar den här blandningen Levain.

Dag 2
Väg upp 800 gram Levain, och häll tillbaka resten till din burk med surdegsgrund som du har i kylen till nästa gång du ska baka.
950 gram mjöl
550 gram ljummet vatten
Blanda och rör 5 minuter (i hushållsassistent) eller 10 minuter för hand. Vila i 5 minuter, och blanda i 10 minuter till (eller 15 minuter för hand). Tillsätt 30 gram salt på slutet, ca 3 minuter innan det är klart.

Sätt degen att jäsa i en stor inoljad bunke i 2,5 - 3 timmar, övertäckt. Vik degen i bunken 3 ggr under jästiden.

Sätt ugnen på 250-275 grader.
Häll ut degen på mjölat bakbord (den är hyfsat lös och "flyter ut"). Dela degen på två, och vik ihop varje del till en limpa. Försök att behålla så mycket luft från jäsningen som möjligt så bröden förblir fluffiga.

Jäs limporna övertäckta i 1 timme.

Grädda i 15 minuter, stäng sedan ugnen och låt stå kvar i 5 minuter innan du tar ut dem. Låt bröden svalna övertäcka för mjuk skorpa eller "otäckta" för hårdare skorpa.

Surdegslimpor på gång. En hushållsvåg är av yttersta vikt (hahaha).

Slutresultatet, två gigantiska limpor. 

Sista-minuten julklappstips

Jag pratade med kundtjänst på ett företag häromdagen, och de frågade vad jag önskade mig i julklapp.

Jag fick det jag önskade, för idag fick jag det här i brevlådan från dem:

Det är ett startpaket för sju mammor med 7 myggnät och vaccin mot stelkramp, mässling och polio. Jag tror den här tidiga julklappen blir årets bästa. Hoppas fler av företagets kunder fick samma julklapp!

Om du vill ge samma sak till någon du tycker om kan du gå till unicefs hemsida och göra det här.

Muurikka

Blotat med middag stekt på muurikka. Älgkött och klyftpotatis. 

God Jul

Traditionsenligt bakar vi pepparkakshjärtan varje år. Min syster är ju här nu, det är hon som är dekorationsexperten. Så jag bakar pepparkakorna, hon pyntar, och så hänger vi upp hjärtan med alla familjemedlemmars namn på i mamma och pappas kök. 

Same procedure as every year.

 

Här hänger min lilla familj tillsammans på ett snöre.

God Jul!

Hemgjord glögg

Vi gör egen glögg,  godare än köpes, tycker jag. Som med det mesta i matväg försöker jag göra det enkelt för mig.

Så här:

En flaska billigt rödvin, eller vitvin för den som gillar det. Blanda i en dl socker, nejlikor, kanelstång och dela en apelsin i klyftor och krama saften i grytan. Släng sen ner även skalen. Värm tills sockret löst sig.

 Vill du lyxa till det kan du ha i hel kardemumma och vaniljstång (som du öppnar längs med så vaniljkärnorna kommer fram). Om det inte blir kryddigt nog kan du spetsa med lite aromatisk tinktur, som finns på apoteket.

Dubbel sats:

Smaka av vinet medan du väntar.

Gruvtrollet och vintersolståndet

Gruvtrollets lekland i Kiruna är verkligen toppen! Vi lekte där igår i några timmar eftersom vi skulle hämta min syster som kom från Stockholm. Kan tyckas att det är långt att åka 7,5 mil (50 minuter) för att leka, men från förorten brukade det ta ungefär lika lång tid när vi var på lekland i Stockholm. Skillnaden mellan det här leklandet och det i Stockholm var att det bara var vi där när vi kom. Min vän, hennes två barn och så jag med mina två. Ungarna hade toppenkul, och jag med. Rent, fräscht, gott om plats. Massa plus!

Idag är det dags för midvinterblot. Vi firar vintersolståndet, årets kortaste dag och längsta natt, den 21:a december varje år. I år infaller vintersolståndet den 21:a, men så är det inte varje år. Från och med imorgon börjar det alltså bli ljusare igen. Det är nästan lite trist tycker jag, som älskar julen och allt omkring.

Ikväll blir det middag ute vid elden, som brukligt är. Sen bastu på det.

Å livet, det leker!

Kilmatomställning

Det är dåligt med snö i år. Vi som alltid bygger snöskulpturer under mellandagarna är oroliga. Hur ska vi lyckas få ihop något fräsigt att spendera nyår i?

Dåligt med snö, temperaturändringar från -40 till +5 på bara några dagar. Jag tänker på växthuseffekten. Min pappa snackade med några av sin vänner och då kom klimatfrågan upp. En av dem sa att han inte trodde på det där, att temperaturen går ju upp och ner och har alltid gjort det. Till skillnad från honom så anser en absolut övervägande majoritet av de som forskar på klimatfrågor att människan orsakar den snabba uppvärmningen av jorden, och att det kommer att leda till stora problem (alltså väldigt stora) om vi inte handlar nu. Det kommer ändå att bli problem förstås, men inte i samma utsträckning.

Men jag förstår min pappas kompis. Han är som folk är mest. Det är lättare att tro att det inte är människans fel, för då behöver han ju inte ändra sin livsstil. Och det behöver han inte heller, enligt en ny rapport som jag läste om på Supermiljöbloggen. Enligt den rapporten kan vi nå 2-gradersmålet (alltså att jorden inte värms upp mer än två grader till) utan att försämra vår livskvalitet efter en klimatomställning i samhället. Det enda som kommer att påverkas är att vi inte får flyga lika mycket som tidigare.

Kom igen nu politiker (och väljare)!

Julstjärnan

Vinden i det här huset är fylld med fynd. Titta på den här julstjärnan till exempel.

I min värld är det svåröverträffat att kunna använda gamla grejer. Det jag gillar med gammalt är att;

1) det finns inte att få tag på (så lätt) längre = ovanligt
2) det är miljövänligt och sliter inte på jordens resurser = gott samvete
3) det finns en historia = kontakt med människor som inte längre finns bland oss.

Både materiellt och känslomässigt berikande.

Julstök

Vilket mysigt ord, julstök. Ser framför mig hur det är en massa folk i huset som bakar iklädda förkläden och huivi (snusnäsduk på huvudet), medan andra bär in granen eller slår in juklkappar. Min kärlek till julen representerar nog en känsla av att vara tillsammans och göra saker ihop med människor som jag älskar. I min familj har vi oftast varit tillsammans på julen, vi som bott borta har kommit hem och julstökat ihop.

Hängde upp den här bonaden i köket för att promota julkänslan. Mommos gamla.

Sen bakade jag en långpannebulla med saffran, recept från grannen. Smakar lite som saffransvinerbröd.

Deg:

Smält 150 g smör, blanda med 5 dl mjölk, värm till 37 grader. Blanda i ett paket saffran.

Smula ett paket jäst i en bunke och rör ut i lite av degspadet. Häll sedan i resten. 

Blanda 1 ägg, 1 dl socker, 1/2 tsk salt och 11 dl mjöl. Degen blir rätt lös. 

Häll detta i en smord långpanna.

Gör fyllningen:

Blanda 150 g rumsvarmt smör med 2 msk vaniljsocker, 3 dl florsocker och 100 g philadelphiaost. Klicka över och tryck ner klickarna lite i degen.

Låt jäsa 30 min. Sätt ugnen på 200-225 grader.

Pensla med ett uppvispat ägg och strö över pärlsocker.

Grädda i 15 minuter. 

Winter wonderland

Som jag skrev tidigare har vi börjat bygga ett "winter wonderland" på baksidan av huset. Nu finns ett litet slott också. Risken är att det smälter ner, för det är plusgrader ute. Från nästan minus 40 till plus tre, galet!

Minstingen sover så mycket bättre utomhus, i vagnen med en babyvakt. Något jag aldrig vågade göra i förorten. Barnen har heller inte varit sjuka nästan något sen vi flyttade upp. Det kan ha att göra med att de inte går på förskolan, men säkert också det att de är utomhus så mycket. Sover ute och leker ute. 

Sa jag att jag trivs här? ;-)

Surdeg-update

Nu har vi bakat med surdegen för första gången. Det varken ser ut eller smakar som det vi brukade köpa i förorten, men gott ändå. Så tillfredställande att baka eget.

I självhushållningsväg har vi chans att odla vår egen potatis, plocka våra egna lingon, blåbär och hjortron, fiska i alla fall en del fisk och allt älgkött vi behöver får vi av pappa. Är det någon som har tips på annat som är "värt" att göra/odla själv? Morötter, funkar det bra så här långt norrut? Lök? Hur gör folk med ved? Vi har ju bastu varje lördag, så det går åt en del ved. Däremot har vi ingen kamin inomhus- ännu, men kanske till våren.

Om vi gör allt det har vi möjlighet att leva ännu lite billigare, och behöver inte sälja våra själar för att få in pengar till vår dyra livsstil. Bra plan va?!

Kylan

Otroligt att jag kan sitta i huset i 20 mysiga varma grader när det pendlar mellan -34 och -38 grader utanför. Isolering och treglasfönster is da shit alltså. Jag gillar extrema väder. Storm, svinkallt, åska, ösregn. Såklart inte farliga väder som tyfoner och annat, men vanligt ofarligt extremväder. 

Igår firade vi dotterns 1-årsdag. Trots kylan kom många barn och föräldrar och röjde runt. Det var väl mest barnen som röjde runt, och kul hade de. Det älskar jag med att bo här, vi har mycket mer kontakt med andra familjer, fler andra familjer att umgås med, och på närmare håll. 

Kalasen duggar tätt hos oss i slutet på det här året. Dotterns namnkalas för några veckor sedan, nu hennes födelsedag, sedan makens födelsedag och sonens "sluta-med-mannen (nappen)-kalas". Han ska hänga upp sin manne i en gran, och tomten ska hämta den. Han har önskat sig en tårta-present som tack för att tomten får ta hem mannen och hänga den i sin stora gran hemma i tomtens hus med alla andra barns mannar. 

Kalasdekoration till vår vinterflickas födelsedagskalas. Skål från Iittala, fanns i huset när vi flyttade in.

Nobel

Nu börjar Nobel, SVT sänder Nobelstudion idag torsdag och fredag, samt söndag och måndag. Sen smäller det på tisdag med själva festen. Älskar ju vetenskap, så spännande att höra om alla forskare och spännande upptäckter. Sen bjuder festen på en massa glamour, en annan favorit.

Som liten lekte min kusin och jag med fammos mattrasor, alltså kläder, gardiner och annat som skulle klippas och vävas till mattor och dukar. På något sätt brukade jag roffa åt mig gardinen med mest spetsar eller den finaste klänningen.

– Varför ska du alltid ha de finaste kläderna? Frågade min kusin.
– Men, jag är ju född fin! Svarade jag då.
Jag hade ett par ljusblå spetshandskar med halva fingrar som jag brukade matcha med röda plastarmband och klackaskor som jag gjort extra tjusiga med glitterklistermärken. Säker smak, redan då.

Mellan min kusin och mig har det där nu svängt och blivit tvärtom. Hon är alltid fin, och jag går omkring i bananfläckiga långkalsonger. Men egentligen skulle jag vilja vara fin, så som jag är född.

Två grader

Läser i Supermiljöbloggen om att tvågradersmålet som FN satt upp kommer att leda till en klimatkatastrof. Och det här är alltså tvågradersmålet som mest troligt inte kommer att uppnås, utan skjutas över. Ändå handlar inte världens ledare. För det kostar för mycket pengar. Jag undrar hur mycket pengarna kommer att betyda när vi får det hett om öronen?

För att det ska bli någon förändring menar forskarna bakom studien att en hög koldioxidskatt måste till. Sen måste vi förstås dra ner på användningen av fossila bränslen (olja/bensin, kol och gas). Forskarna tycker att vi bör satsa mer på kärnkraft, och menar att den är långt säkrare nu än för några decennier sedan. Kontroversiellt i miljökretsar, men jag tycker att det låter vettigt. En lösning på kort sikt, men i nuläget är det den enda sikt vi har.

Gifter i förskolan

Man skulle kunna tro att jag jobbar åt Naturskyddsföreningen, med tanke på att många av de miljötips jag har kommer från dem. "Jag är inte bara tandläkare doktorand i miljövetenskap, jag är mamma också".

Men icke. Däremot tycker jag att de har mycket bra information som är lätt att ta till sig som privatperson.

Innan vi flyttade upp så pratade jag med förskolan i förorten om att vara med i en inventering om gifter i förskolan, som just Naturskyddsföreningen skulle göra. De var intresserade, men jag vet inte om de faktiskt var med tillslut. Nu är inventeringen i alla fall klar, och det finns en lista på enkla saker man kan göra för att minska mängden gifter i förskolan. Mycket av det här kan man förstås göra hemma också. Som förälder till barn på förskola kan man tipsa sin förskola om detta, och kanske erbjuda sin hjälp med att rensa bland grejerna.

Jag läster om någon som skickade med sina barn ekologisk frukt till förskolan, eftersom deras förskola inte hade det. Inte heller en dum idé.

Mineral

Mamma var här igår och sydde gardiner till köket. Tyger heter Fasett mineral från Spira. Jag tycker att det passar fint med tapeterna, liksom bryter av allt det ljusagråa och gula som går igen i hela köket ananrs. Se tapeten i bättre ljus här.

Fägen på gardinerna syns bättre på bilden här nedan:

Isbjörnen som fiskar småpengar kommer från min gammelmommo. Så ful att den är frän. De rutiga fönsterbrädorna hittade jag när vi repade, och de fick komma in in huset igen efter att ha legat på vinden i 40 år.

Loppis-update och smarrig(?) bakdag

Så nöjd med mina fynd på loppisen idag. Det var riktig loppis, sådär att alla barnkläder kostade 5 kr plagget (eller tvådelad pyjamas för 5 spänn, så sjukt bra). Det blev bara kläder till dottern den här gången. Hon ärver såklart sin brors gamla kläder, men eftersom han är född på sommarn och hon på vintern så misstämmer storlekarna och typen av kläder ofta. Som att vi har massa kortärmat i hennes nuvarande storlek, och det är ju lite kyligt nu (-19 står termometern på). Och nästan inga pyjamasar, eftersom det var sommar när brorsan var ett, och då sover man naken.

På loppisen köpte min mamma lotter i barnbarnens namn, och dottern vann första pris! En vetekudde, som är helt perfekt för då kan jag låna den till min onda axel, som jag får av att bära runt på henne. Som menat.

Det var inte bara loppis idag, utan den riktigt stora grejen var något som gått under namnet "operation smarrig bakdag". Grannen drog ihop ett gäng på fyra baksugna typer, förra veckan hade vi planering, och idag smällde det! Alla var ansvariga för två recept och ingredienser var. Så det var totalt 8 enheter bakning. Vi hade hyrt hemkunskapen, och tillverkningen satte igång med riktig fart i förmiddags. Det började lovande med tunnbröd och långpannebulla med saffran. Men sen blev mina biskvier rinniga och jag glömde ha marshmallows i Rocky Roaden, vilket var mina ansvarsområden... En annan brände två plåtar med småkakor och saffransbiscotti, så då tog vi paus och åt lite pizza istället. Det mesta blev bra tillslut, även om det inte blev så snyggt kanske, särskilt inte mina konstiga kanelbiskvier. Men det ska synas att det är hembakt, det är ju det som är charmen.

Ikväll har jag smygpyntat i huset inför imorgon, så att barnen (och jag) vaknar upp till julstämning. Klockan 08.45 är det jag som sitter framför tv:n och kollar första avsnittet av årets julkalender, "Barna Hedenhös uppfinner julen". Hurraaa! Det är världens bästa tid på året, äntligen =)

Älska loppisen

Imorgon är det loppis på sporthallen här i byn. Loppis är toppen! Allt jag köper är ju redan köpt tidigare och belastar inte miljön och samvetet på samma sätt som nya grejer. Vill jag sen inte ha kvar det jag köper särskilt länge är det bara att ge det vidare. Löv it.

Till barnen har vi fått mycket av andra vars barn vuxit ur sina kläder och grejer. En kompis och jag har också delat gravid/amningskläder. Mycket som har med graviditet och barn att göra har ju kort användningstid. Några månader bara ofta. Perfekt att dela.

Tradera och Blocket har också sparat oss många sköna tusenlappar. På till exempel barnvagnar, overaller och vinterskor. Mer sånt i samhället och vi kanske kan rädda oss själva. Jorden behöver vi inte rädda, den kommer att må bättre när människan försvinner.

Julfascist

På söndag är det första advent OCH första december, dubbelbingo! Jag älskar julen. Har blivit kallad julfascist och är nästan stolt över det. Okej inte nästan, jag är stolt över det. Epitetet kommer sig av att jag och hela min "gamla familj", alltså mamma, pappa och mina syskon, har vissa regler kring julen. Vi har traditioner också, men nu gäller det alltså reglerna:

1) Inget julpynt förrän första advent/första december (beror på vad som kommer först, i år behöver jag inte tänka på det alltså).
2) Detsamma gäller julmusik.
3) Julmust först på julafton, när Kalle Anka börjar.
4) Samma för smågodis som chokladaskar och dylikt (för oss som är med i godispakten, bara godis på julen och påsken).
5) Jultidningar läses inte förrän på julafton.
6) Absolut inget julbord förrän på julafton.

Det är så kul med regler, så man har något att se fram emot och glädjas över sen när det väl är dags. Jag är alltså allvarlig nu.

En grej som min granne tipsade om när det gäller julgranar: köp svenskodlad gran (rödgran). Ädelgranar odlas oftast i Danmark vilket betyder längre transporter. Plastgranar tillverkas i Sydostasien i PVC-plast och är inte ett bra miljöalternativ. Naturskyddsföreningen skriver om det här. De här råden kan ju vara överflödiga här uppe, många kanske skaffar sin gran på annat vis än genom att köpa den, hur låter jag vara osagt.

Min stackars son ser hur fint folk redan har gjort med ljusslingor utanför husen och i granar på tomten.
– Mamma, de har jul där, jag vill också ha!

Lille vän, nej. Det finns vissa regler att följa vettu...

Skidor

Om jag träffar nya människor och vi pratar om var jag är född och uppvuxen så frågar de alltid om jag åker skidor. Och jag förstår dem, varför skulle jag inte, som haft tillgång till det. Många av mina kompisar från "södra Sverige" åker till fjällen för att åka skidor, mest utförs, men även längd.

Jag då?

Utförs? Nej. När jag växte upp åkte vi ibland med skolan, men annars hade vi varken råd eller intresse mer än att det blev någon enstaka gång.

Längd? Mjaaaäeee. Inget fan, mest för att jag har så dålig teknik att jag bara blir irriterad och inte särskilt tränad. Pappa hade visserligen skidåkningskurser för mina syskon och mig när vi var små, men jag fastnade aldrig riktigt för det. Både min syster och min bror åker skidor, men jag spelade fotboll och innebandy, det var mer min grej.

Men på senaste har det gått lite långt i min familj. Pappa har nu börjat ge min man från Nya Zeeland skidåkningslektioner. Min son hävdar att "det är jättekul mamma", och om de nu också ska börja glida runt i spåren, då måste jag ge det en chans. Förresten så är det ju grym träning. Och skidspåret går bokstavligen utanför huset.

Jag gillar löpning annars. Även om tekniken inte är toppen så stör den inte träningen på samma sätt. I måndags var jag ute och lunkade (som i gå, lunka, löp!). Mina leder känns ännu sådär efter graviditet och amning, och så åldern och för lite träning på det. Men en gång i veckan har en annan "nygammal" Vittangibo och jag sagt att vi ska vinterlöpa. Så mycket bättre med någon att träna ihop med.

Surdegen

Det bor en surdeg hos oss.

Den flyttar runt i olika rum beroende på var det är varmast för tillfället, så att den kan växa till sig. Igår smög den omkring i vardagsrummet, och jag lyckades fånga den på bild när den kikade ut genom fönstret. Ikväll fyller den tre dygn, och vi hoppas på ett långt liv tillsammans.

På bilden ser ni förresten den där lampan från min barndom som jag skrev om tidigare. Är det någon som har sett någon liknande lampa? Tar gärna emot tips för jag skulle vilja ha en egen, det där är mammas.

Dr Jekyll och Mr Hyde

Min son, 3,5 år, har lite av en dubbel personlighet.

Han är så artig och gullig:
– Tack, tack så mycket.
– Å, förlåt mig.
– Snälla kan jag få ett glas mjölk?
– Har du jobbat mamma? BRA mamma.
– It's a beautiful party in here.

Och rolig:
– I smell something wonderful; it's presents!
– Det smakar som hur som helst det här.
– Det är inte fint med snö, det finns inga blommor!

MEN

Ibland så är det som att någon trycker på en knapp (kan vara jag, till exempel). Och fram kommer Mr Hyde. Han är en jobbig j**el som skriker och gormar, och han kommer oftast när sonen är trött eller hungrig. Igår var Mr Hyde varit på besök ett tag, men sen gick han hem till sig. En trött men glad Dr Jekyll gick och la sig i sängen själv och somnade, vilken (föräldra) lycka!

Ny kläder på pallen

När vi renoverade i huset använde vi en gammal stegstol för att ha målarburkar på och så vidare. Det gick som det gick och den blev färgfläckig och rätt ful. På bilden nedan ser ni en liknande pall, dock i mycket bättre skick än den vi hade.

 Min kusin hade tidigare gjort om en likadan pall, med det snygga mönstret virrvarr av Stig Lindberg:

En annan kompis var förbi, och jag pratade om att göra om pallen. Då kom hon på den strålande idén att hallgolvet kunde användas till det. Sagt och gjort, pallen har nu fått nya kläder:

Min man tog bort det gamla röda materialet och skrapade bort färgen som torkat fast på metallen med en kniv. Han använde också sandpapper eftersom det ändå var så slitet att det inte gjorde någon skillnad. Sen limmade han på några bitar av hallgolvet som blivit över.

Halkfri och snygg blev den.

En annorlunda afton

Fredagar är bästa dagen.

På torsdagar går jag på "hollo-träning" (galning-träning). Ofta tränar vi så vi vill kräkas och jag älskar det! Jag tränar aldrig så hårt som då, när någon annan pressar mig.  Igår hade vi dessutom tävlng mellan två lag där vi skulle springa så snabbit vi kunde. Då blir jag peppad till tusen, och extra trött sen.

Så på fredagar är kroppen härligt genomkörd och känns skön, och så blir det ledigt, och ofta lite vin. Idag är det dessutom en extra rolig fredag eftersom mamma  kommer hit och lagar middag, och sen ska två av mina äldsta vänner och jag hänga. En av dem är uppe från Stockholm och den andra kommer hit från Jukkasjärvi, härliga tider.

Om jag fortfarande bodde i Stockholm så hade vi gått ut någonstans med en massa folk, druckit lite vin och umgåtts. Alltid roligt. Men nu är vi inte i Stockholm. Däremot så har pappa har en ateljé och en utställningslokal kanske 200 meter från huset vi bor i. Han har eldat där hela halva dan igår och idag (tack pappa), eftersom det är runt minus 20 nu. Där ska vi då spendera kvällen, bara vi tre. Lite vin, tilltugg och prat. Jag ska klä mig fin, även om inga andra kommer att se oss. Bara för att det är roligt och händer så sällan ändå.

Så här såg det ut utanför utställningslokalen för någon jul sedan. Fasen, lyxigt att ha det så nära.

Morgonmänniska

Stiga upp innan alla andra. Det är mörkt, både kaffet och himlen. Jag gillar verkligen morgonen, helst när jag får vara själv. Gärna slå på datorn och börja jobba också, liksom smyga igång dagen. Det känns inte som jobb då på morgonen, mer som ett intresse, det som gjorde att jag började med forskning från första början. 

I ärlighetens namn händer det sällan nu när jag har småbarn, att jag stiger upp innan alla andra. Nu är sova guld och jag tar vara på varenda minut. Fast snart är lillisen ett år och jag kan kanske börja lita på nattsömnen igen.

Förresten, tänk vad coolt jag som 15-åring skulle ha tyckt att mitt liv är nu. Kanske inte barnen, jag skulle inte ha några barn bara satsa på karriären. Tonåringars omogna ideer. Men annars, rest runt på en massa platser, ihop med värsta snygga och coola killen, doktorerar.

Sånt här sitter jag alltså och funderar på på morgonen. När annars liksom?

Hembakt

Jag har en kompis som aldrig äter annat än hembakt bröd. Eller jo, Levain-surdegsbröd från bageriet på söder i Stockholm är också ok. Gott är det.

Det händer att jag också bakar bröd, men hänt har detta icke sedan vi flyttade upp. Förrän nu. 

Med detta brödbak följer en liten anekdot:

C (min man): Ska vi göra pizza till middag?

Jag: Nä, det går inte, spisen är ju trasig.

C: Just ja.

Jag: Men då äter vi resten av soppan till middag istället.

C: Ok

Varpå jag i mitt stilla sinne tänker: "Men då bakar jag bröd till soppan, det är ju så gott." 

Så jag sätter igång och gör degen, och sätter den på jäsning och kommer sen på det. Spisen är ju trasig, som vi just sa. 

Tur att mamma och pappa bor nära, så att jag kunde grädda brödet hos dem. Det man inte har i huvvet får man ha i bena. Voi voi, himalan jumala (oj, oj, herre gud). 

Min teori är att jag tänker så mycket på dagarna där jag jobbar på mina vetenskapliga artiklar att sen när jag går tillbaka till mitt "andra" liv så släpper det helt. Alltså HELT.

Det blev ett formbröd i alla fall.

Plast i haven

I mitt förra inlägg så skrev jag att jag har en tröja från Houdini. En läsare undrade hur Houdini ställer sig till mikroplaster i haven som Naturskyddsföreningen skrivit en rapport om. När vi tvättar våra kläder (särskilt de som är gjorda av plast, som fleece är) kommer mikrofibrer ut i avloppet och passerar reningsverket för att tillslut hamna i havet. Där äts de upp av djur och kan ha allvarliga effekter på grund av att de stör matsmältningssystemet eller släpper ifrån sig skadliga kemikalier.

Så jag mailade Houdini: 

"Hej!

Jag använder era kläder och tycker att de är mycket bra. Jag har dock en fråga. Många av era kläder är gjorda av syntetmaterial, dvs olika typer av plast. I en rapport från Naturskyddsföreningen skriver de om mikroplast i haven, och hur delar av det är fibrer som kommer från kläder när de tvättas. Hur ser ni på Houdini på detta?"


Och de svarade:

"Hej,

Tack för din fråga! Vi tycker det är kul med intresserade och engagerade kunder.

Jag vill börja med att adressera det största problemet – att vi generellt sett tvättar våra kläder alldeles för mycket. Det är underskattat att ventilera och vädra kläder, vilket ofta är tillräckligt, än att behöva tvätta det. Men precis som du säger så är det sant att alla textilprodukter släpper fibrer ifrån sig när tvättas, inte bara fleece. Dock är det viktigt att tänka på att det finns många olika sorters fleece på marknaden.
På Houdini använder vi det mest avancerade och tekniska fleecematerial som finns på marknaden, vilket endast släpper ifrån sig en bråkdel av fiber mot vad en ”billigare” fleece gör. Den är också skapad för att hålla sig luktfri och att du skall svettas mindre i den, så du inte behöver tvätta den lika ofta."

Tvätta mer sällan är väl budskapet. Eller köp kläder i "naturmaterial" som bryts ner i naturen och inte förgiftar djuren som äter dem. Miljömärkta kläder och second hand är ännu ett steg i rätt riktning.

Även skönhetsprodukter som scrubcremer och tandkrämer med "skrubb-effekt" innehåller plast. De små kornen är plastkulor. Står det till exempel polyeten (PE), polyetentereftalat (PET), polypropylen (PP)  eller polyvinylklorid (PVC) på innehållsförteckningen så vet du att det är plast i produkten.

Läs hela Naturskyddsföreningens rapport här.

Hörnet

Ett av hörnen i vardagsrummet har fått nya kläder. Vi flyttade dit de tjusiga hörnskåp och pinnsoffan som stod i sovrummet när moffa bodde här. Nu kan man tro att de var menade att finnas i just det hörnet. Pinnsoffan har sett sina bästa dagar och behöver lagas och därför också målas om. Ett senare projekt.

Både hörnskåpen och pinnsoffan kommer från IKEA, back in the day. Alltså 60- tal ungefär. Möblerna matchas nu med nytt tyg, inköpt  på IKEA 2013.

Lampan i fönstret har jag alltid kallat för ugglelampan. Rund och brun, med struktur utanpå och orange insida. Hemma hos mamma och pappa har den funnits så länge jag minns och är nog från 70-talet. Nostalgi och barndomens glada dagar tänker jag på när jag ser den. Med LED-lampa i blir den dessutom supermodernt elsnål.

Vi har spotlights i taket i vardagsrummet, även de LED, den nya grejen när det gäller belysning.

På bilden skymtar två kuddar med fodral från Gudrun Sjödéns kollektion av ekologisk bomull. Piffiga är väl ordet.

Ja, så ser ni mig också där i fönstret, i min Houdini Power Houdi. Den är menad för bergsklättring men passar lika bra för svettiga utomhuslekar med barnen. Houdini tillverkar stora delar av sina kläder i återvunnet material. 

Ekologisk Whisky

Jag gillar inte whisky, men min pappa gör det. Han är världens bästa pappa och fick därför en whisky i farsdagspresent.

 Benromach Organic Special edition.

Kuddfodralen i bakgrunden kommer från Gudrun Sjödén och är av ekologiskt odlad bomull.

Snölek

Till nyår brukar vi bygga något i snö- eller is på älven. De senaste åren har vi hållit till på en sjö i närheten, eftersom barnen varit små och det ibland kan vara väldigt kallt den tiden på året.

Men nu när vi för första gången har en gård, så smygstartar vi och planerar att bygga ett "winter wonder land" till barnen och deras kompisar. I ärlighetens namn tycker jag nog att det är lika roligt som kidsen. Ännu har det inte kommit så mycket snö, så hittills har vi bara fått ihop till den här pysen:

En bra start vill jag ändå säga. Vi har också börjat göra en första snökub, som kommer att följas av fler. O så skoj!

Konsum rules

Konsum här i byn har, som jag skrivit förut, ett stort urval av ekologiska varor. Jag saknade egentligen bara ekologisk mjölk och välling. Jag frågade om de kunde ta in dessa varor, och javisst! Sån himla bra service.

Eftersom det är så litet här, så vet de förstås vem jag är, och berättade var mjölken stod när jag kom in för att handla idag. Jag kan alltså tipsa om att be din lokala butik att ta in varor som du saknar. Istället för att vara ledsen över att det du vill ha inte finns.

Namnkalas

I helgen hade vi namnkalas för dottern. Lite sent, hon fyller ett år om en månad, men bättre sent än aldrig. Hon uppskattade det mer nu tror jag än hon hade gjort när hon var mindre. Tycker det är helt lajbans med en massa barn som hon kan lubba efter. Kan förresten knappt fatta att hon är så stor redan. Det var ju nyss som hon föddes under årets värsta snöstorm, där i förorten.

I min familj brukar vi bygga egna varmluftsballonger när vi firar något. Vi hade det på sonens namnkalas och alltid på nyår. Dotterns ballong steg efter lite om och men eftersom det inte var så kallt, bara -1. Sen svävade den länge så vi kunde se den, mot norr. Sonens ballong drog söderut. Olika personligheter flyger åt olika håll i livet.

Vi gör våra ballonger av silkespapper som vi tejpar ihop. Fyra sidor och ett tak. Här har jag också tejpat på bokstäver som representerar dotterns namn. De nedre hörnen får ett extra lager tejp och så sticker man igenom tunn ståltråd, en i varje hörn, som bränslet ska hänga i. Tråden måste vara tunn, annars blir det för tungt. Själva bränslet är en pappersrulle (med ca hälften av pappret kvar) som badat i smält stearin och fått stelna. Sedan skärs rullen i lagoma bitar, två centimeter breda ungefär. En bit per ballong brukar räcka- det beror på hur stor ballong du har gjort. Tänd bränslet och vänta tills du känner att ballongen fått lyftkraft. 

Åskåda sedan stigningen. 

Det är faktiskt både roligt och lite pampigt att se sin ballong flyga iväg. Det går att köpa färdiga varmluftsballonger, men det är fusk tycker vi. Sen är de också gjorda i något slags plastigt papper som nog inte bryts ner så lätt i naturen, om man inte hittar sin ballong när den flugit klart.

Kalaset gjorde att jag uppskattar att bo i hus ännu mer. När barnen fikat klart kunde de hänga i vardagsrummet och ha disco med ballonger, och leka björnar och tigrar. Medan vi andra kunde sitta i köket och dricka kaffe  lugn och ro. Nåja, björnarna och tigrarna kom in i köket och morrade och röt lite också, men det är ju så det ska vara.

Sparkens lov

"The kick"- sparken. Bästa transportmedlet. Barnen stoppas ner i en sparklåda och sover som små grisar. Det är en sån skön gungande känsla att sitta i en sparklåda medan någon sparkar. Som ett tåg nästan "dudunk...dudunk...dudunk...".

Här i byn är inget längre bort än några kilometer, och sparken kan man ladda på med matkassar och annat tungt, så bilen behövs inte så ofta. Vardagsträning i sin bästa mening.

Så snart snön faller byts cyklarna ut mot sparkar, överallt i byn ser man sånt här: 

Under sparken hänger en reflex som svänger vid varje sparktag, och på brädan under handtagen står efternamnet på den familj som sparken tillhör. På våra sparkar står det "Björkdalen". Ingen i Sverige heter det längre sedan moffa gick bort. Fint ändå att något i denna värld fortfarande bär namnet.

Fejset

Det började med barnproduktena, av svenska Estelle & Thild. Alla deras produkter är ekocertifierade och innehåller inget skräp som parabener och mineraloljor. Nu har jag också deras ansiktsprodukter. Det var rabatt på deras grejer på apoteket i byn (där min mamma jobbar, så det var därför jag hörde om det), så jag passade på.

Jag har ansiktstvätten, serumet samt dag- och nattkrämen i deras Rose Otto- serie för mogen hy. Efter att barnen föddes har min hy blivit mycket torrare. Och här uppe i Lappland är det dessutom torrare luft, men de här krämerna funkar hittills i alla fall. Förutom ansiktsprodukterna har jag även deras kroppsolja för barn som jag smörjer in alla kroppar jag kommer åt med efter bastun. Jätte-jättebra, men luktar inte så himla gott, fast doften försvinner fort.

Enkelt och miljövänligt

Jag har tidigare skrivit om Naturskyddsföreningens Grön Guide app. Nu har den kommit i en uppdaterad version som är verkligt användarvänlig och innehåller massor med information om allt som man kan tänkas vilja veta i miljöväg. Bland annat så kan man gå in och checka för det man själv gör för att leva miljövänligt. Ser ni att det står 0/8 på resa till exempel? Där kan man alltså gå in och checka för det man själv gör, och se vad man skulle kunna göra för att resa mer miljövänligt. Smart, snyggt och framförallt enkelt.

Igår eftermiddag flyttade jag från kontoret till soffan för att jobba. Pläden heter Mosaik i färgen magenta och kommer från klippan som har börjat med ekologisk ull i sina filtar. Mattan ni ser i bakgrunden kommer från IKEA och är vävd i jute. Jute är ett naturmaterial som för att odlas (enligt vad jag förstår) inte kräver sådana otroliga mängder vatten som bomull. Det är heller inget plast inblandat som i många andra mattor. Mjuk och skön är den också. 

Progress arbetsrumet

Nu har det hänt lite grejer i arbetsrummet. Det är fint att blanda gammalt med nytt, och vi har ju turen att ha mycket gammalt som ligger på vinde och i magasinet. Bara att gå och plocka.

Vi rev ut de gamla garderoberna som moffa platsbyggt på 70-talet. Det var inga standardmått, så vi valde att sätta in en billy-hylla mellan dem. Här har jag placerat gamla böcker med vackra omslag. Olästa juveler.

Huset har ju tema gult och träd. Sovrummet har gula träd-tapeter och i köket är det om inte träd så i alla fall gula blommor. Mamma kom till oss i helgen och sydde gardinkappor till arbetsrummet och vardagsrummet. I vardagsrummet är det inte riktigt klart än så bilder kommer senare. Vet faktiskt inte var trädtyget kommer ifrån, får fråga mamma. Jag hade först tänkt på det här tyget från Spira, men de här träden passade ju faktisk bättre.

 Knopparna sparade vi från de gamla garderoberna och satte på de nya.

Det är roligt att tänka på inredning istället för på avhandlingen då och då. Avslappning för hjärnan.

Vackert väder

Oktober är inte slut ens och det ser redan ut som vinter.

Det är så vackert!

Vi passade på att grilla lunch hos grannarna, fånga de sista strålarna innan de går i ide för vintern. 

Igår hämtade jag sparklådan från mamma och pappa som vi köpte förra vintern. Praktiskt att kunna slänga ner minstingen- hon sover skönt och varmt däri. Vagn och snö går inte så bra ihop nämligen, särskilt om det inte plogats. Treåringen har en egen liten spark som  körs överallt nu. 

Roligt med vinter!

Rostad müsli

Jag gillar rostad müsli, men de man köper är ofta för söta (eller för dyra) för min smak. Så jag gör så här: 

Sätter ugnen på 175 grader.

Blandar olja, honung och vanlijpulver i en kastrull och värmer upp det. Under tiden blandar jag ihop havregryn, rågflingor och vetegroddar som bas. För extra lyx slänger jag i till exempel hasselnötter, solrosfrön, pumpakärnor, kockosflingor eller sötmandel. Sen rör jag ner det i kastrullen och rör ordentligt tills allt blivit "blött".

Häller upp det på en ugnsplåt med höga kanter. Det är bra om plåten är stor så lagret med müsli inte blir så tjockt att värmen inte kommer åt. Jag rostar i fem minuter x 3. Dvs rostar i fem minuter, rör om, rostar i fem osv.  

Häller upp müslin på sådana här fina Nilsjohan-burkar, vi har flera färger. Tack för dem mommo och moffa!

Kontoret

Kontoret är kanske det rum i huset som är minst klart. Det finns bara ett skrivbord och en dagbädd. Dagbädden vikarierar som nattbädd också eftersom WA (dottern) vaknar på nättterna och hotar att väcka W (sonen). Men utsikten från kontorsfönstret är det inget fel på.

Jag kom som sagt hem igår, och då hade vintern verkligen kommit till byn. Igår morse var det tydligen minus 17 grader. Idag blidväder och lätt snöfall.

Stockholm var sig likt, men jag hade ovanligt roligt. På tordagen höll jag en föreläsning på KTH om miljöproblem orsakade av industrier. Disputation och efterföljande fest på fredagen, första glaset champagne intogs kl 12.30. Sen blev det bara bättre. Jag tappade min telefon och det var väldigt jobbigt och dramatiskt. Men när jag kom hem till min kompis klockan två på natten så hittade jag den i min ryggsäck. Det var alltså inte telefonen som var borta- det var jag. 

På lördagen körde vi racer-shopping på stan och jag köpte band som vi ska ha till vår bröllopsfest i sommar. På Kreatima köpte jag pyssel till barnen för ett presentkort som min systers sambos föräldrar gav oss när vi körde vår snabbis i stadshuset i april i år. Vi hann till och med träna och basta innan kvällens festligheter som bestod av hämtmat (Thai), vin och en massa roligt prat.

På söndag sov jag till 10.30, jag vet inte när det hände senast, helt ovan. Sen åkte vi till Uppsala och hälsade på flera kompisar, och en liten bejjja som var så söt att jag ville äta upp henne (vi ska inte ha fler barn, vi ska inte ha fler barn... =)

Eftersom jag hade sovit så länge på morgonen kunde jag inte somna på kvällen utan läste min bok "City of bones" (som blivit film) ur serien "The mortal instruments". Älskar såna böcker, jag är kanske inte rätt målgrupp (tonåringar?), men det säger väl en del om vilken typ av person jag är.

Hela måndagen var det möte med forskingsprogrammet som betalar min lön. Spännande forsking och intressanta diskussionen hela dagen och kvällen. Lite trött blev jag ändå av att sitta och lyssna på föredrag hela dagen- det var längesen jag pluggade och satt på föreläsningar stup i kvarten.

Dagen efter, hotellfrukost och så hemåt igen. 

På väg- igen

På väg hemåt igen. Nästan en vecka har jag varit borta, från mannen och barnen och byn. Men nära vänner, kollegor och forskningen. Roligt har det varit och jag har hunnit med hur mycket som helst, både jobb och nöjen. Men nu åker jag hem, det är dags.

På resande fot

Jag sitter på bussen på väg in till stan. Där ska jag jobba några timmar på ett café innan jag åker till Stockholm. Jag ska vara borta flera dagar på jobb och festligheter. En kollega ska disputera och så ska jag föreläsa och ha möten. Skype i all ära, men att träffas öga mot öga smäller ändå högre ibland. 

Det är gratis att åka buss här- snacka om bra miljötänk av kommunen! Sen är ju busschaufförerna också guld. Aldrig stressade, och frågar alltid om man ska ha vuxen eller barnbiljett. 32-årig tvåbarnsmor får frågan om hon är under 18 (eller är 16 gränsen?). Snällt av dem.

Och så har snön kommit.

Sällskap

Kvällens fikasällskap var ovanligt trevligt. Vi pratade om ost och hur gott det är, och om att jag ska åka iväg ett par dagar på jobb. Diskussionerna gick också kring frisyrer och om de är snyggast med hästsvans eller pippilottor. Hästsvans tyckte min diskussionspartner. Han är tre år och en riktigt smaskig pojke när han är på det humöret.

Jag visste inte att man kunde ha så roliga samtal med treåringar, glatt överraskad. Man kan ha tråkiga samtal också, som inte ger så mycket. De av typen "jag vill!"/"du får inte", till exempel. 

Detaljer

Det är detaljerna som gör det. I huset har vi flera sådana, som har funnits i mommo och moffas hus så länge jag kan minnas. Medan renoveringen pågick stod alla grejer i garaget. Nu har favoriterna hittat in i huset igen, till nya platser. Det är underligt att ting kan skapa känslor så här, men det gör de i alla fall. 

Det känns roligt att se att glaskulorna som alltid brukade hänga i ett hörn nu har hittat till stringhyllan som fanns i mommos syhörna. Och att tavlorna som vi hängt tillsammans på en vägg i köket helt plötsligt syns på ett annat sätt än innan, då de satt där de alltid gjort. 

Glaskulor i nät, populär (?) inredningsdetalj från 60eller 70 talet? Någon som har sett liknande?  

DIY vaxduk

Dynorna till kökssoffan och stolarna till köket har klätts om. Jag fick ett bra tips av min kusin; hon hade använt vaxduk som känns som tyg istället för som galonisar. Så rumpan inte fastnar liksom. Jag hittade ingen vaxduk som inte var gjord av PVC (som innehåller mjukgörare som kan vara hormonstörande), så jag använde ett vanligt bomullstyg. Diskussionen om bomull och att odlingen kräver otroligt mycket vatten som är en bristvara i många delar av världen får komma i ett annat inlägg.

Hur som helst, tyget är ljust och min man påpekade mycket riktigt att det inte kommer att hålla sig rent särskilt länge. Han har dessutom en stark kärlek till grönlandsvaxet från Fjällräven, och vi har ett otal vaxade grejer hemma. Förutom jackor och ryggsäckar som vaxet är till för, har han även vaxat skor och t-shirtar, till exempel. Så han föreslog att vi skulle vaxa dynorna. Och ja, varför inte, do it yourself-vaxduk liksom. Grönlandsvaxet är gjort på bivax och paraffin (som är oljebaserat och inte helt toppen det heller) och kändes som ett helt okej alternativ.

Får se om det är funkis.

Stolarna målade jag om när jag flyttade till stan för att börja gymnasiet. Råkade passa bra med väggen. Naturligt "shabby chic"...

kaffe i köket

Så sitter jag här, i köket och dricker mitt morgonkaffe och njuter. Inte bara av gräset som glittrar av frost i morgonsolen, men av själva huset och tanken på att vi bor här nu. Trivs.

Moffas gamla möbler och grejer blandas med det nya. En bra blandning, en skön.

Ljuslyktor, Iittala kastehelmi, underlägg fisk, moffas gamla.

Första natten i huset

Igår ägnade vi hela dagen åt att flytta in i huset. Jag trodde att vi inte hade så mycket grejer och att det mesta var färdigt, bara att glida in liksom. Jag hade fel.

Flyttar, stora som små, innebär alltid en massa organiserande och kånkande och "ska vi inte ha soffan där istället". Jag gillar det på ett sätt, eftersom det innebär att jag måste leta efter kniven, och ansiktskrämen står på ett annat ställe och jeansen ligger i en ny garderob. Jag har lite svårt för slentrian, när det blir samma samma hela tiden. Blir så uttråkad. Som att gå samma väg till jobbet  varje dag. Ibland har jag bytt till en längre väg bara för att få variation. Det jag inte gillar med flyttar är kaoset innan allt kommit på plats. Förvaring, förvaring, förvaring är lösningen, det går inte att ha för mycket förvaring.

Den här gången ska jag inte fundera så mycket på om den tavlan ska hänga där eller där, "ska vi verkligen borra upp hyllorna redan, tänk om vi ångrar oss". Nej tack, upp med allt bara så det känns färdigt så snart som möjligt. SEN kan jag börja flytta på soffor.

Vi skålade i lite Österrikisk champagne igår kväll, jippiii- vi är husboende =)

Rötterna

Det känns fint, att ringa till BVC och minnas att hon som svarar hade en husvagn bakom sitt hus med marsvin i. Jag köpte nog ett och annat lurvigt djur av henne.

Att gå på cirkelträningen, och prata med mamman till en av killarna som min kompis och jag hängde med i replokalen efter att unkan (ungdomsgården) stängt på fredagar. En gång satt min kompis föräldrar i mina föräldrars kök när vi kom hem därifrån mitt i natten. Det här var innan mobiltelefonernas tid så ingen visste var vi höll hus.

Att gå på konsum och få en kram av en annan kompis mamma för att hon tycker att det är mysigt att jag flyttat hem igen.

Att sitta på kökssoffan i moffas hus och se någon av mina fyra klasskompisar som bor i samma del av byn gå förbi.

Att livet som är nu fylls på med minnen från förr.

Trädets krona och rötter på samma plats.

Nygammalt

Vi har börjat flytta in möbler, fräschar upp bordsskivor och klär om stolssitsar.

Den nya arbetsplatsen, helt i teak från 60-talet. Köptes åt mamma när hon gick i skolan. Slipad och linoljad skiva glänser så fint och doftar underbart.

Skoställ från Domus, även det 60-tal.